Det danska landslaget har inte genomgått någon revolution under Morten Olsens femtonåriga styre. Om en veckas tid kan DBU behöva att planera för en ny fotbollsframtid. Men en till slut knapp förlust i Solna är långtifrån en anledning för de danska pamparna att redan börja skissa på morgondagen. Danmark är en konsekvent landslag. Sverige är sannerligen inte det.

Men Erik Hamrén kommer att kunna sova gott i natt efter att ha sett sitt landslag prestera när det gäller på ett sätt som Sverige inte varit i närheten av att göra sedan kvalmatchen mot Holland på Råsunda 2011. Och något kändes annorlunda redan innan avspark.

Till Kanal5:s Nora Henriksson sa den svenske förbundskaptenen att ”vi ska spela med två defensiva, sittande mittfältare”. Albin Ekdal, en ny favorit för Hamrén och svenska folket, har varit skadedrabbad och gjorde valet enklare för Hamrén. Men Oscar Lewickis plats på mittfältet är efter kvällens insats inte annat än cementerad. Vi har blivit vana vid att Zlatan Ibrahimovic är den enda självklara galjonsfiguren i dagens svenska landslag, en konstant när allting runt omkring varit föränderligt. I kväll på Friends Arena är det inte Ibrahimovics namn som ska skrikas ut i novembernatten om Sverige ska spela mästerskapsfotboll nästa sommar.

LEEEWIICKII. LEEEWIICKIII. LEEEEEWIIIICKIIII.

På fullaste allvar menar jag att Oscar Lewickis närvaro på det svenska mittfältet var den avgörande faktorn för en svensk seger. Tillsammans med en spelskicklig och arbetsvillig Kim Källström kunde 23-åringen styra sin dubbelt så rutinerade kollega. Läsa av, värdera och stå rätt.

Hamréns bygge under sex år kommer att beskrivas som ett av de mest odisciplinerade och oorganiserade landslagen i svensk fotbollshistoria. Men vad en spelare och en överlag upphöjd lagprestation kan göra. Publiken jublade i en bra svensk fotbollstimme innan danskarna började trycka på. Jörgensens reduceringsmål kom när det svenska laget redan hade börjat sätta sig i Isakssons målområde. Det blev åter nervigt, obekvämt och panikslaget.

Och returen i Köpenhamn kommer att bli just det. Men finner Sverige samma energi som under den första halvleken, och Oscar Lewickis mandat fortsätter att växa så finns det ett svenskt landslag som skulle få supporterskarorna att återigen fylla arenorna. Och hjälpa Sverige till ett åtminstone värdigt mästerskap under Hamréns tre sista landskamper som förbundskapten.